Tarja började med att introducera värdeorden inom reggio;
-demokrati
-barnsyn, människosyn, kunskapssyn
-dialog/kommunikation
-förhållningssätt
-barnet som subjekt
-det kompetenta barnet
-rättigheter /skyldigheter
Lev Vygotskij är viktig för pedagogerna i r e, framförallt hans syn på fantasin, skapandets och lekens roll i barndomen. I reggio är det ateljeristan som symboliserar kreativiteten men syftet för ateljeristan och övriga pedagoger är i grund och botten demokrati, att skapa barn som är aktiva medborgare, barnen ska kunna vara demokratiska varelser, de ska kunna uttala sin röst och tala för sin sak, reflektera och fundera kring saker. Ta ansvar för samhället. Pedagogerna förmedlar tydligt rättigheter och skyldigheter till barnen. Alla barn är lika mycket värda, även som de vuxna.
Loris Malaguzzi ska ha sagt att om det är någon teoretiker man bör läsa för att förstå vår filosofi så är det Vygotskij, som bland annat sagt "all undervisnings mål är kärlek” (kärlek till barnen, till samhället, att vilja skapa ett samhälle som är bra för människorna som lever i det) Detta kräver en demokratisk syn på människan. det betyder också att barnsynen/människosynen i r e är humanistisk. För att kunna ha detta krävs en dialog och kommunikation kring detta och vad det innebär.
Fantasi och minne är två kompletterande delar i lärandet (vygotskij) och det är i minnet allt vi lärt oss sitter.
Våra bilder av framtiden tar vi från våra minnen, vi skapar våra visioner utifrån våra erfarenheter. Barnen bearbetar intrycken med hjälp av skapande och lek för att förstå framtiden. De har inte samma begränsningar i sin fantasi, för de har inte samma erfarenheter vi vi vuxna, därför tror vi att de har mer fantasi än oss.
Jag gillar sambandet mellan fantasi och lärande, tror att det är väldigt viktigt att inte glömma bort.
Tarja pratade också om skillnaden mellan en pedagogik = hur du ska handla och en ideologi=veta varför du ska handla.
Arbetsformer man använder sig av i RE:
relationer, barn - vuxna - miljön, dessa tre agenter skapar relationer.
föräldrasamverkan
projektarbete, utifrån barnens tankar och frågeställningar, kan vara en dag eller tio år!
processinriktat arbetssätt, för att vi lär oss i processer, omvandlar våra erfarenheter till kunskap över tid
pedagogisk miljö, den är en lärare (den tredje ped) Hur du lägger fram material, ljus mm påverkar lärsituationen
dokumentation,
kreativitet, fantasi, utforskande, det är det visuella sinnet man jobbar mer betonat med, man har tagit ställning för det konstnärliga
grafisk framställning , skapande förmåga blir central, de hundra språken
Tarja menar att det är viktigt att låta barnen bli förälskade i material! Kunskapen kan så småningom leda vidare till yrken. Detta stämmer ju väl överens med min egen syn på skapande och på att skapa lärande miljöer. Material har olika alfabet, skapar vissa förutsättningar, barnen lär sig att behärska dem på olika sätt och olika barn "tänder" på olika material, viktigt med många olika typer så att alla kan hitta sitt.
I reggio har man gjort vissa ställningstaganden. Ideologiskt arbetar man för demokrati, teoretiskt har man kollektivt lärande i fokus, det politiska ställningstagandet befinner sig till vänster. Man grundar sina tankar kring Piaget, Vygotskij, Gardner, men idag främst den socialkonstruktionistiska teorin som bland annat Gunilla Dahlberg står för.
Detta är tre utgångspunkter för pedagogerna i re:
-barn
-föräldrar
-pedagoger
Jag gillar hur de knyter ihop dessa tre, alla är viktiga på sitt sätt.
I RE använder man sig av kreativa arbetsformer där barnens upplevelser är centrala. Några nyckelord:
lek - symbolisk lek
upplevelse
nyfikenhet
utforskande
konstruktion
skapande
fantasi
förmåga att förutse/föreställningsförmåga
minnesstrategier
Om man inte tar tillvara på barns nyfikenhet släcker man deras lust att lära, menar Tarja. Hur vi inrättar miljöerna speglar vårt synsätt på barn. Hur kan man skapa en fysisk miljö där barnen känner demokratin?
Lika viktig som tillgängligheten i den fysiska miljön är den osynliga miljön; blickar, tonläge, atmosfär, förhållningssätt till barnen och varandra. Några nyckelbegrepp:
-synlig miljö
-osynlig miljö
-iscensätta lärande
-scenografera aktivteter
-aktivitetszoner, tex på ett torg
-mikroklimat, vi laddar rummet med en känsla, med funktioner,emotiva livsrum, rummet påverkar våra relationer
-transparens, kan barnen se vad de andra kompisarna gör? hjälpa barnen att förstå hur miljöerna används
I utformandet av en pedagogisk miljö är det viktigt att tänka på den rika materialiteten och de många erbjudandena liksom på ljus, ljud, färg, akustik och lukt. Enligt Daniel Stern lever små barn i ett intermodalt sinnesintryck där de kan uppfatta paralleller mellan de olika sinnesområdena. Syn, seende och perception, kan man arbeta med med hjälp av speglar. Doft är väldigt kopplat till våra minnen, det är den kortaste vägen till hjärnan. Man kan skapa utrymmen med hjälp av doft, tex popcorn, lavendel, doftljus. Ljud, skapar stämning i rummet, berättar om olika aktiviteter, klang/resonans som en aspekt av detta. Ljus, arbeta med projektioner, speglar, fönster, reflektioner. Färgen är lika viktig som ljuset, den påverkar upplevelsen av rummet, skapar harmoni och balans eller överstimulerar.
Hur doftar ljus? Hur smakar musik? Frågor att ställa sig själv och barnen.
Material har olika alfabet, skapar vissa förutsättningar, barnen lär sig att behärska dem på olika sätt och olika barn "tänder" på olika material, viktigt med många olika typer så att alla kan hitta sitt.
Jag gillar hur vi med hjälp av Tarja får teorierna bakom arbetet i RE, även om det inte är en metod att tillämpa utan eftertanke är det viktigt att veta vad de grundar sina tankar i, för att på så sätt kunna skapa sin egen filosofi kring detta. Vet man varför man agerar på ett visst sätt är det viktigare än att ha färdiga modeller.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar