Sista delen kring Blå cikoriablommor

Estetik

Vea försöker definiera ordet estetik genom att beskriva det som den process som på ett empatiskt sätt sätter individen i relation till tingen och även tingen med varandra. Hon skriver också att estetik livnär sig på empati i och med en intensiv relation med tingen, en relation som inte stelt kategoriserar och därmed ofta ses som ett "hot" mot den traditionella synen på lärande.

"Den estetiska dimensionen är som en tunn tråd, en strävan efter den kvalitet som gör att man väljer ett ord i stället för ett annat, precis som en färg, en nyans, ett musikstycke, en matematisk formel, en bild, smaken av en maträtt...Den utgör en attityd av omsorg och uppmärksamhet inför det man gör, den är längtan efter mening, den är förundran och nyfikenhet. Den är motsatsen till likgiltighet och slarv, till konformism, till brist på delaktighet och spänning" s. 30

Hon talar om "den estetiska vibrationen" som en möjlig aktivator för lärande, men är också noga med att påpeka att en ateljé eller en ateljerista i sig inte är en garanti för att detta lärande ska kunna ske.  För detta krävs en oupphörlig dialog mellan en kvalitativ ateljé och en pedagogik känslig för de poetiska språken. Dessa tillsammans kan bygga upp intressanta och nyskapande sammanhang för lärande.

"Om estetiken främjar känsligheten och förmågan att förbinda saker som kan vara mycket långt ifrån varandra och om lärande sker genom en ny förbindelse mellan olika element, då kan estetiken ses som en viktig aktivator för lärande." s. 34

Människan har i alla tider sökt efter och omgett sig med estetik.  Den strävan återfinns i alla kulturer och folkslag.

"Den utgörs av en estetisk uppmärksamhet, uppfattad och upplevd som ett filter att tolka världen med, som ett etiskt förhållningssätt. Denna tankeform kräver omsorg, grace, uppmärksamhet, skärpa och ironi..." s 35 

Vea menar att just eftersom estetiken är mänsklig kan den med lätthet skrida över gränserna mellan olika kunskapsområden och gå tvärs genom de olika ämnena. Estetiken kan också bli ett sätt att forska, en nyckel till tolkning och erfarenhet. Till exempel väljer ofta matematiker den vackraste formeln för en lösning, trots att där finns flera olika.

Hon talar vidare om vikten av en oskiljaktig förening mellan estetik och etik. Hon menar att det är ett sätt att främja arbetet med att få bort förtryck liksom fysiskt och kulturellt våld. Därför att den estetiska verksamheten i grund och botten alltid är ett uttryck för frihet och det är ingen slump att detta motarbetas i alla diktaturer.

Claudia Guidici talar i en nedtecknad intervju om barns förhållande till estetik. Hon menar att de poetiska språken  är empatiska med barns sätt att få kunskap. Barn får kunskap genom kroppen och de estetiska språken står i känslomässig, affektiv, och kognitiv relation med barns sätt att ta in kunskap och lära av och med varandra.

"Observationer och dokumentationer har vittnat om hur barn söker skönhet genom mångfaldiga språk tillsammans, i empati mellan varandra, inte separerade eller indelade i sekvenser, och söker ett estetiskt uttryck för sina idéer och tankar. " s 97 

Till sist, ett avslutande citat av Vea

"Trots allt, och som alltid envist, litar jag ändå på intelligensens och skönhetens förföriska förmåga. Jag litar på den estetiska vibration som kan ge ett 'intelligent hjärta'" s. 312